Hannas blogg

Nu först känner jag att jag har lite tid över till att skriva om min mycket trevliga och roliga möhippa (jag hoppas att ni som var med känner likadant).

Dagen började med att jag absolut inte fick lämna mitt lilla hotellrum utan fönster. Anledningen, fick jag veta senare, var att Anna skulle hinna äta frukost innan jag kom ner till buffén. Jenny och Joella tog med mig ner till frukosten och när vi ätit fick jag ett par minuter på mig att göra mig iordning innan jag skulle vara ner i lobbyn igen. Väl där nere fick jag ett brev med en karta och uppmaning om att jag inte fick gå i annan ordning än vad som var angivet på kartan. Mitt första uppdrag var att gå till centralen och köpa en skvallertidning för att lära mig mer om kändisar som gift sig. Sedan skulle jag vidare till hötorget där Anna väntade med uppdrag nummer två: köp jordgubbar. Fick också nål och tråd av henne. Vidare mot Gallerian gick vi tillsammans och där träffade vi Jenny som gav mig en sax. Utanför konserthuset väntade Therese och Jamie med en påse med tyg i och sedan var det bara Åhléns kvar där Joella mötte upp.

Vi tog tunnelbanan mot Rålambshovsparken där jag i lugn och ro fick sy min egen slöja. Sedan var det boule som gällde fram till det var dags för lunch. Den intogs i en annan park där även Ingegerd och lilla Wilma anslöt. Några få droppar regn föll på oss under lunchen, men vi är ju inte gjorda av socker så det var lugnt

Efter lunchen fick vi vara riktigt pyssliga när det var dags för smyckeskurs. Det var verkligen toppen och jag tror att alla tyckte att det var riktigt roligt att man faktiskt gjorde någonting och fick ta med sig resultatet hem. En väldigt bra idé för en möhippa tycker jag. När vi nästan var färdiga kom världens skyfall. Har nog aldrig sett så mycket regn. Det blev blött på golvet inne i rummet som vi pysslade i (fönstret var öppet förstås), helt otroligt vad det öste ner. Som tur var fick vi vänta där inne tills det hade slutat regna.

Näst sista anhalten för dagen var på en terass med utsikt över Stockholm. Där skålade vi tillsammans med killarna och sedan begav vi oss till kvällens sista stopp: restaurangen. De hade riktigt bra service och maten var jättegod! Jag åt marulk med grönsaker. Mums!

Tack till alla som gjorde min möhippa till ett minne för livet!

Nu är det bara ett par dagar kvar till bröllopet och vi har pysslat som bara den här hemma hos mamma. Min mamma är nog världens bästa. Innan vi kom upp bakade hon 9 tårtbottnar och massor med biskvier (tillsammans med kompisen Birgitta, tack ). Hon har dessutom sett till att vi får mat på festen och någon som tar hand om den. Mamma och mormor har strukit 87 lakan till borden och stolarna, mormor har bakat 3 sorters kakor och även sett till att vi kommer in församlingshemmet efter vigseln. När vi kom upp bakade vi blåbärsgrottor, nissekakor och kärleksmums. Mamma gjorde också ett stort bröd med ett hjärta på. Nu är i alla fall bakningen avklarad, bara tårtfyllning och sånt som ska göras.

Jag har sytt tre plastronger och näsdukar, vi har pysslat ihop små godispåsar, temenyer och annat smått och gott. Om någon trodde att det inte innebar en massa jobb att gifta sig kan jag nu bestämt säga att det är ett hästjobb. Det svåraste är nog att se till att inget blir glömt. Tur att vi kom upp hit en vecka innan i alla fall.

Nu ska jag försöka göra något annat en stund. Imorgon ska jag göra om mina naglar (höll inte ens två veckor, dåligt) och sedan ska jag till Helen för att göra en provuppsättning och provsminkning innan det är dags att bege sig till festlokalen för att ställa iordning allt där.

Njut av sommarvärmen ni som hinner!

Jag hade misstänkt att något skulle hända snart, men blev förstås ändå överraskad när jag efter en hekisk förmiddag med bortrensning av skräp från tomten och köp av gasolgrill och mat fick ett samtal om att jag var kidnappad och skulle packa väskorna och vara redo att åka iväg 45 minuter senare. Jag fattade först inte vad människan i telefonen sa eftersom jag samtidigt pratade med Johan som var ute och cyklade så att det blåste i luren. Borde ha fattat att något var fel när redan när jag började prata med Johan eftersom han borde ha varit på jobbet och inte på cykeln, men jag kopplade inte.

Johan fick en mer chockartad kidnappning. Han trodde nämligen att han skulle jobba hela helgen eftersom han hade beredskap. Han trodde också att de skulle hämta mig på lördagsmorgonen och att han sedan skulle få en lugn helg. Haha… Det gjorde du bra Stefan! Har nog aldrig sett honom så överraskad. Han var helt virrig och sprang omkring här hemma som en yr tupp och försökte följa packlistan som de hade skickat med. Jag fick en lite kortare lista och en uppmaning om att vänta till 12 då mer instruktioner skulle ges. Johan skulle öppna brev 2 kl. 12 och det gjorde han förstås. Där stod det att han skulle packa in sakerna och mig i bilen och åka mot “Gyllene Uttern” i Gränna.

Vi åkte iväg, något försenade och när vi kommit några mil kom yrJohan på att han hade glömt sin tandborste, parfym, deo och en massa andra saker eftersom hans necessär hängde kvar i badrummet. Det fick bli en sväng in på Coop i Jönköping innan vi drog vidare.

Väl framme vid Gyllene uttern fick vi vårt första uppdrag: att köpa polkagrisar. 4 stycken skulle det vara och när vi gjort det skulle vi öppna nästa brev. Där fanns det en adress som visade sig ligga i Linköping. Ja, tänkte vi…vi behöver inte åka så långt! Skönt!

På adressen väntade Erik på oss med rituppgift och fika (supergod rabarberpaj och glass). Vi kände oss säkra på att vi skulle slippa åka vidare, men då fick vi nästa brev… och det visade sig att vi bara hade kommit halvvägs! Mot Stockholm med uppdrag om att räkna gula bilar. Oj vad trött jag blev av att räkna. Det var nästan värre än att räkna får på kvällen tror jag…

I Stockholm fick vi träffa världens gulligaste lilla tjej innan det var dags för mig att få nästa kuvert som innehöll en uppmaning om att jag minsann skulle till centralen och där skulle jag vänta under ankomst/avgångs-tavlorna så skulle jag få fler uppgifter av någon. Jag fick också en remsa att åka på. Sagt och gjort. Jag satte mig på pendeltåget och åkte in till Stockholms central, ställde mig vid tavlorna och väntade. Lite nervös förstås, men jag misstänkte att det antingen var Joella eller Jenny som skulle komma så jag var nog mest förvänansfull. Har ju inte träffat dem på länge! Efter ett par minuter såg jag Joella komma gående och då kändes det genast mycket bättre.

Jag visste fortfarande inte var vi skulle men det var bara att följa med Joella och vara glad att någon hade hämtat mig så att jag slapp stå där ensam. Det visade sig att vi skulle bo på hotell och hon avslöjade också att de inte hade planerat något mer för kvällen än att vi skulle äta något och sedan sova, vilket var precis vad jag behövde.

Lite senare på kvällen anslöt även Jenny och vi pratade lite innan vi somnade sött i hotellrum utan fönster (ja, lite otäckt var det först, men man vande sig).

Vad som hände på möhippan får ni veta en annan gång. Nu ska jag göra något vettigt av den här dagen. Planera och fixa här hemma kanske?